Hästarna...

Vad gör de på natten? Jag  och andra har forskat...

©marima.se

Efter en natt med nysnö har jag varit runt och studerat hela hagen, - var de har gått, vilat och annat under natten. Jag har följt deras spår och sett deras viloplatser och kom fram till att livet på natten ser ungefär ut som livet på dagen, egentligen ingen större skillnad.

Hästar ser inte natten som vi, dvs. "Gäsp, klockan är tio nu går vi och lägger oss och sover till sju". Den dygnsrytmen är ju något vi människor känner och den passar oss. Hästarnas nattliv däremot...

Tack vare snön kan jag faktiskt se ganska exakt vad de pysslat med under natten (ca kl 20.00 till 07.00) och det är inte att sova i 8-10 timmar i sträck. 

Enligt forskningen; en vuxen häst sover liggande eller stående ca 3-5 timmar per dygn, uppdelat på flera kortare perioder, 5-10 ggr/ dygn, ibland bara några minuters djup sömn, ibland lite längre. 

Vakthållningen - stående - sköter alltid en häst när de andra vilar, de turas om med att vakta. 

Kortare vilo och sovpauser, man kan se deras "legor" och mycket pysslande med att bla kontrollera lukter, äta nyttig bark (asp, sälg och rönn är favoriter), gnaga på trädgrenar ( även gran går bra), leta runt i snön, ta för sig av foder, socialt umgänge - t.ex. att klia varandra, de står och vilar, står och sover ibland, med rumpan mot vinden om det blåser,  fölen umgås med varandra, busar, tar sig en slurk mjölk lite nu och då osv... sällskap har de hela tiden av flocken och även av skogsdjur som hare och räv (spår).

Fölen lägger sig  oftare ner och sover, men hela tiden tillsammans med flocken (stona) som ju rör sig kontinuerligt. Ofta när stona står och vilar, passar fölen på att sova och viceversa. 

Här nedan på bilden har jag markerat ut med prickig grön linje hur hästarna har rört sig under natten. Stora gröna punkter är viloplatser. Minst ett par kilometer skulle jag tro att de rört sig under natten. Orange fyrkanter är vindskydd.  Foderplats med 250 liters thermobar (= frostfritt vatten) och mineralsten finns i hagen. Förutom att jag sprider ut höet emellanåt till andra platser i hagen när det blir mildare och tidvis lerigare.

Vatten är mycket viktigt även på vintern, eftersom de äter så mycket torrt foder, hö och havre mm. Hästarna har förutom thermobaren även en rinnande bäck i hagen. 

Vi bygger ut hagarna efter hand... Lilla Barrskogs hagen lilla längst ner är stängd under vintern för elens skull. Hästarna mår bra av "roliga" och omväxlande hagar och att få vara utehästar.  Se här hur Gotlandsrussen lever.

 

 

   

 

 

 Snöiga välisolerade hästrumpor. 

 Att deras päls verkligen isolerar, värmer och skyddar mot   kyla kan man se när det snöat, då ligger snön kvar som ett täcke på ryggen, dvs ingen värme inifrån läcker ut och smälter snön! Som ett välisolerat tak.

Gröna prickar motsvarar deras nattliga vandring i hagen, större gröna prickar är deras "legor". Allt under en natt i november.

Åter Hästar

 

Fler välisolerade hästar. 

Här behövs inga täcken, isoleringen fungerar perfekt!

Jämför med ett välisolerat tak där läcker ingen värme ut. Den fylliga vinterpälsen gör att hästen kan hålla ett uppvärmt luftlager emellan skinn och utsidan av pälsen. Även snön i sig torde värma ytterligare genom isolering. Jämför hur draghundar gräver ner sig i snön för skydd.

Vid regn skyddar fettet i pälsen hästen från att bli blöt in på skinnet. Därför ska man inte borsta eller tvätta en häst i onödan eftersom man då kan skada pälsens naturliga skydd. Yttre lagret av pälsen hjälper till så att vattnet rinner av snabbare och effektivare genom att forma sig till åsar eller "stripor" i pälsens riktning där vattnet snabbt rinner av utan att komma igenom fett/ luft lagret in till skinnet. 

Åter Hästar

 

 

Fakta: Hästen är betydligt mer klimattålig än människan av flera skäl. Den har en förmåga att skapa värmebalans, jämnvarm kroppstemperatur i förhållande till sin omgivning, som är väldigt bra fast det kan handla om stora temperaturskillnader. Om den inte kunde det hade hästen aldrig överlevt under hundratusentals år på de stora grässlätterna utan skydd för väder och vind.

 

För att skapa värmebalans måste hästen kunna alstra och göra sig av med värme och det kan den göra på många sätt. Värme skapas genom ämnesomsättning (när hästen äter) och den ”lagras” i form av hull, underhudsfett.

 

Fett värmeisolerar tre gånger bättre än annan kroppsvävnad. Hästar kan också öka värmen genom muskelaktivitet (den ”darrar” i musklerna) men i längden kostar det energi. Värme som är bunden i fukt avgår från hästen genom hudens svett, ånga och andning. Torr värme försvinner genom strålning (kroppen strålar ut värme mot en kall omgivning men kan också ta emot värme till exempel av sol), strömning (luftens rörelser runt kroppen tar värme) och ledning (värme leds ut när hästen står eller ligger på marken).

 

 

Hästen har ännu fler redskap att reglera sin värmebalans med. De sätter och släpper vinterpäls, detta styrs av dagsljuset.

 

Oförädlade raser har mycket täckhår, tät päls närmast huden, ibland nästen lite ullig, tjock man och svans skyddar. Hästen kan också resa eller lägga pälsstråna. Med resta strån får pälsen bättre isolation mot kyla. Till viss del har pälsen en vattenavstötande förmåga. Snö kan till och med ligga som ett extra isolerande lager ovanpå en redan välisolerad hästpäls. Hästar kan ändra sitt beteende efter temperatur. Vid kyla vänder hästarna bakdelen mot kalla vindar och skyddar därmed resten av kroppen, de kan ställa sig sida vid sida för att utstråla värme mot varandra. Vid varmt väder söker de upp blåsiga och skuggiga platser för att kyla av sig.

 

Hästar kan öka och minska blodcirkulationen i ytliga blodkärl för att variera hur mycket värme som avges. Att svettas är ett effektivt sätt att snabbt få bort överflödig värme som hästen inte behöver. Slutligen kan hästen acklimatisera sig till att skapa mer eller mindre värme genom sin ämnesomsättning, en anpassning till kall väderlek tar 2-3 veckor.

 

Hästar är stora djur och stora djur tål kyla bättre än små djur. Det beror främst på två anledningar.

1. ett stort djur måste äta mycket för att uppfylla sitt näringsbehov för att de väger mycket, kroppsvärme skapas då genom ämnesomsättningen.

2. Fast att de är stora har de liten kroppsyta per kilo kroppsvikt. Från en liten yta försvinner inte lika mycket av den torra värmen. En vuxen häst har cirka 100 cm2 kroppsyta per kilo kroppsvikt medan människan har runt 250 cm2 per kilo. Tack vare att en så pass liten yta exponeras för omgivningen blir hästen förhållandevis okänslig för värme och kyla utifrån.

Källa:

(ur boken Islandshästar – skötsel, hälsa, gångarter av Åse Ericson, Rebecka Frey och Lena Lennartsson)

 

www.marima.se                             Åter Hästar